Seglarminnen, EF och Whitbread 1997-98. Etapp 5


Södra Oceanen är varje Whitbreadseglares himmel och helvete, dröm och mardröm. Det är dit dom längtar, till lågtrycken, stormarna, den piskande snön och isbergen. Att vara totalt utlämnad till sig själv och sina kamrater. Eller kanske är det så att dom längtar efter att ha gjort det, att ha det bakom sig, att ha övervunnit oceanen. För givetvis är det ett minne för livet. Magnus Olsson tillhör dom som har seglat genom Södra Oceanen ett antal gånger. Och för honom är det en lockelse. Men han säger också, ”det är inte ofarligt, man får passa sig så att man inte blir en albatross”.
Foto Rick Tomlinson


Etapp 5, Auckland – Sao Sebastiao, 6670 sjömil
Femte etappen blev den svåraste under 1997/98 års Whitbread, extremt krävande. Roaring Forties, Screaming Fifties, risken att krocka med isberg, runda Kap Horn och vidare norrut mot värmen och strömmarna utanför Sydamerikas östkust. För EF Language skulle femte etappen komma att betyda något ännu mer. Södra Oceanen hade kramat musten ur dem under andra etappen, Nu var dom tillbaka för att ta revansch.

EF Education
Det började bra för tjejerna på EF Education, de hade valt ett nordligare spår och dundrade mot Kap Horn tillsammans med Innovation Kvaerner medan EF Language och de övriga kryssade längre söderut. EF Education låg strax bredvid lågtryckscentrum.
Så här berättar Anna Drougge: ”Vinden kom som en hästspark och vi broachade medan vi förberedde en gipp. Seglet slets i trasor och reachern rappade ur förstagsprofilen innan fallet gick av. Vågorna var minst tio meter höga. Det blåste minst 20 sekundmeter och i mörkret gick det inte att se hur de gigantiska vågorna rullade in.”

Mastbrottet
”D2:an har gått av, vi måste slå så fort storseglet är nere.” D2:an är ett diagonalt undervant, utan den skulle masten brytas av under trycket från seglen. Man lyckades rigga ett provisoriskt vant med hjälp av två tvinnade rep, fästa runt masten, men risken att masten skulle gå av var överhängande.
Plötsligt small det till och masten låg i vattnet, allt på bråkdelen av en sekund. Det värsta som kunde hända hade hänt. De visste att etappen var över, nu kanske hela tävlingen var över.
Långsamt, långsamt kajkade EF Education mot Ushuaia, Sydamerikas sydligaste stad. Dit lyckades man skicka en ny mast med ett Herculesplan från det argentinska flygvapnet, ett äventyr värt en egen berättelse. EF Education lastades därefter på ett av Cool Carriers fartyg och kom till Sao Sebastiao lagom till starten av den sjätte etappen.

Mot Sao Sebastiao
Samtidigt som EF Education med bruten mast kämpade mot Ushuaia forsade EF Language och resten av fältet österut i stort sett jämsides genom det ena lågtrycket efter det andra. Lawrie Smith på Silk Cut drev både båt och besättning stenhårt och formligen flög genom fältet. Tills -pang- även deras mast bröts, tillsammans med möjligheten till topplacering.
EF Language rundade Kap Horn som första båt, följda av Swedish Match och Merit Cup. EF Language utökade ledningen och det var en mycket nöjd besättning som skar mållinjen i Sao Sebastiao. Tvåa blev överraskande BrunelSynergi och trea Chessie Racing. Här är en sammanfattande filmsnutt.

http://www.blogger.com/img/videoplayer.swf?videoUrl=http%3A%2F%2Fv21.nonxt1.googlevideo.com%2Fvideoplayback%3Fid%3D433c5ac021db3aec%26itag%3D5%26begin%3D0%26len%3D86400000%26app%3Dblogger%26et%3Dplay%26el%3DEMBEDDED%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1264873337%26sparams%3Did%252Citag%252Cip%252Cipbits%252Cexpire%26signature%3D1163FB3A0558762AA368684870B326B92917D0F9.783E825B9BF974BE0A283B0D7CF506E43DC058B0%26key%3Dck1&nogvlm=1&thumbnailUrl=http%3A%2F%2Fvideo.google.com%2FThumbnailServer2%3Fapp%3Dblogger%26contentid%3D433c5ac021db3aec%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw320%26sigh%3DRhkVz32Yq-2boUB3jqZigzUa5EI&messagesUrl=video.google.com%2FFlashUiStrings.xlb%3Fframe%3Dflashstrings%26hl%3Den

Detta inlägg publicerades i Okategoriserade och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar